lördag 12 maj 2007

lesbisk kampsång

Jag måste få vara besviken. Ingen från min fem i topp-lista hamnade ens bland de tio bästa. Mest tråkigt var det med Georgien. Den tjejen hade något extra tyckte jag. Hon var hundra gånger mer avslappnad än Ola Salo.

Så, Serbien nästa. Det ska bli spännande. Jag tyckte faktiskt inte att låten var så fantastisk. Det här måste väl visa på att den här tävlingen faktiskt är ganska homonormativ. Jag hörde att Kristian Luuk tidigare fått kritik för att han kallat bidraget lesbisk kampsång, att det var sexuellt förnedrande eller nåt, men att artisten (hette hon maria?) sedan sagt att det var precis vad låten var. Yey! Vi kan förstås behöva en kampsång...och den hörs ju av fler om den vinner Eurovision Song Contest. En seger för alla lesbianer, världen över? Jag vet inte. Det var någonting i scenbilden som störde mig. En liten uttalad lesbian i glasögon, kort hår och kostym omgiven av fyra översminkade, långa tjejer med stort lockigt hår som ormar sig runt henne hand i hand. Och på varje hand ett litet rött hjärta. Är det homosexualitet? Jag föredrar pausunderhållningen Krisse i rosa tyll som mest tycker om sig själv. Det kändes faktiskt mer ärligt.

"Nu skall jag sjunga väl
till glädje för mina väninnor"
- Sapfo

Jag gjorde i alla fall rätt i att se hela spektaklet med mina vänner. Olga har jag inte träffat på flera veckor. Under den tiden har jag sagt till henne att jag gillar tjejer, i ett mail. Hon tog det så bra och började berätta om egna erfarenheter. Tack.
Jag var så sugen på att slänga ut mig saker ikväll om flator och homosexualitet. Men jag vågade inte. Och så var det en tjej där som en kompis försökte få ihop mig med när han fick veta att jag var "sån". Åh, jag bor i en liten, liten, liten värld. Alla vet vilka alla är här. Det blir så komplicerat.

Det finns något fint i regn ändå. Det renar luften. Det renar marken. Täcker gatorna av vatten, tar med sig allt gammalt och börjar om från början. Blommorna tar tacksamt emot det, sprider sin doft. Snart går solen upp igen. Imrogon är en ny dag. Jag hade tänkt skriva om min ångest för jobb, pengar, sommaren och framtiden, men jag känner att det kommer att ordna sig. Det finns hopp. Naturen är ändå på vår sida.

"Härskarinna gryning"
- Sapfo

2 kommentarer:

Klockan 13 maj 2007 kl. 07:55 , Blogger Anna sa...

Hej!
Åh nej! Jag tycker inte alls att du är på! Inte jobbigt på. :) Jag tycker det är trevligt! Eller som du säger, det låter bättre på engelska; it's very nice! Och jag vill gärna höra alla dina kommenatarer oavsett om det gäller saker som hände igår eller för flera månader sedan. :)
Hmm.. nu ska jag bara lyckas få med allt som jag vill svara på.

Jag tycker att det är så förvirrande med folk som har flatstil men är straighta. Dessutom känns det som att de lever i en lögn. Jag ville förut tro att man kunde ha den stilen och vara straight, eftersom jag var sån. Men uppenbarligen var jag ju inte straight, och då är jag lite skeptisk till att folk som är just såna. Svårt att förklara.

Och det för mig in på det andra jag skulle säga. Det där om att byta stil. Alltså, den tanken har jag aldrig tänkt, för jag har nämligen redan en "flatstil". Det har jag haft i flera år. Det är min stil som har övertalat alla andra att jag är gay innan jag själv fattade något. Men jag tycker det verkar lite väl drastiskt att byta stil. Man ska ju vara den man känner sig som. Här kommer en klyscha: man ska ju vara den man är. Det finns ju femme-brudar, som är gay fast tjejijga. Men det är ju upp till dig, vad som känns bra. Men jag tycker verkligen inte man ska ändra på sig för att "flatnormen" är på ett visst sätt. Man har ju faktiskt bara en annan läggning, det betyder ju inte att man har en annan stil. Men som sagt, det är inget som jag har funderat på. Men visst har jag märkt att jag kan spä på min flatighet lite när jag hamnar i sällskap med andra homon eller så, för att jag vill visa det och vara tydlig. Men det ligger ändå i mig.

Jag är halvfinsk. Min mamma är finsk. Men det är inget som märks av på mig. Haha. Nä, jag bor inte nära gränsen, jag bor närmre Uppsala i så fall. Jag bor i Örebro närmare bestämt. Men i höst flyttar jag till Sthlm. :)
Aha! Skåne! :) Det är en bit bort ja.

Jo qruiser är rätt bra. Det funkar om man vill få kontakt med folk. Jag har fått flera vänner genom det som jag nu träffar regelbundet. Men jag tycker att det är lite synd att man måste ha ett eget community och stänga in sig sådär i homovärlden, men samtidigt är det väldigt bra. Finns en massa trevliga människor. Fast många idioter också...
Varför har du den inställning som du har till qruiser?

Njae, jag vet inte. Min homoutveckling har nog inte kommit så långt ändå. Det verkar nog mest så. Men jag har faktiskt en mycket bra "mentor", en sk. "flatmamma", så jag får all hjälp jag behöver för att komma in i homovärlden. :) Men jag har dock inte varit gay så länge. Kom väl på det i höstas typ. Så det är fortfarande rätt nytt och stort.

Oj, vilken grej att säga det till sin mamma sådär. Men vadå, har hon varit övertygad men inte du? Har du varit kär i killar under tiden där emellan? Jag skulle känna mig lite obekväm i att min mamma var övertygad men inte jag. Och jag skulle definitivt ta illa upp om jag fick höra att det låg i generna. Då kan du ju säga till din mamma att hon till exempel gillar färgen blå (eller någon annan) för att någon annan i släkten gör det och det går i generna. Det jämför jag det med.

Åh! Jag tänker också precis så om hela fjortisgrejen! Att jag borde ju vara mer förståndig ändå. Inte göra samma misstag, även om jag på vissa sätt är i samma stadie som de andra var i sjuan.

Aqua är hur bra som helst! :D Haha. Jag såg dem live. Fantastiskt! Äger hur mycket grejer som helst. :P

Connection verkar häftigt, men jag skulle inte komma in där, det var typ 20 och jag är bara 18. Klubb Intern ligger på söder, precis. Ett litet ställe, men det var mysigt. Om du kommer till Sthlm någon gång så kan vi ju gå ut! :)

Åh jag måste läsa den boken!
På tal om böcker. Har du läst "Stjärnor utan sindel" av Louise Boije af Gennäs? Jättebra bok som påstås vara en bok som får alla tjejer att bli gay. Haha. Den funkade på mig. :P
Andra bra flatböcker är "Smulklubbens skamlösa systrar" och "Trekant" av Mian Lodalen. Underbar person. Har du inte läst de böckerna så måste du göra det!

Vad kul att du gillar min blogg! :) Jag ser fram emot att läsa allt som du har att skriva också! Vi verkar verkligen vara i samma stadie och tänka rätt lika. Vad spännande! Du har inte MSN så vi kan snacka mer där?

Kram Anna
(Jag vill också ha ett androgynt namn! Fast Anna är ju iofs ett rätt bra flatnamn, eftersom alla heter det. :P)

 
Klockan 29 maj 2007 kl. 14:18 , Blogger Swede Hurt sa...

suck

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida